Rollspels Forum

Session 1 (2018-06-09)

På vägen till Jen försöker Talgört sälja sina tjänster till ett Cirefaliskt handelskepp, men klantar till förhandlingarna så pass illa att befälhavaren blir övertygad om att han och Rhazcom är lurendrejare och jagar bort dem under vapenhot.

Väl i staden hittas de av Hamza, som säger att han har fått nys om en möjlighet att tjäna storkovan. Han tar dem till köpmannen Alfai Memod, som anställer utlänningarna. Det enda de får veta är att det rör sig om en utgrävning, och att uppdraget är hemligt. När de lämnar möteslokalen lägger de märke till att de blir observerade av en man i enkla kläder, men fingrarna fulla av dyrbara ringar från världens all hörn.

Hela tiden verkar folket underligt respektfulla mot Talgört. Detta dras till sin spets när han till synes helt gratis får tillstånd att sätta upp ett stånd på Kaw-marknaden, något som förvirrar Hamza oerhrt. Efter en lyckad dag av kebapförsäljning och en god natts sömn stöter de på en gillesfest för knivmakarnas skrå, där Talgört återigen tycks lyckas ta sig in - men det visar sig vara en fälla! Medan han och hans vänner var upptagna i köket sprang någon iväg för att informera devars namn han levt på...

I köket konfronteras han av Biraktas Bet Suf Dahlsippa (eller "Blomsterblad" som hon heter på La'itha), representant för den snorrika misslefamiljen Dahlsippa. De kulturella skillnaderna visar sig vara större än både hon och Talgört räknat med, men till slut går hon med på att härbergera gruppen för natten så att hon kan hålla koll på dem tills de reser från staden nästa morgon.

I gryningen beger de sig till norra porten, där Memods kameler väntar. Hamza delar några ord med den lilla karavenens anförare, och sedan bär det av ut i öknen. Allt verkar vara frid och fröld, tills Rhazcom tittar sig över axeln för att få en sista titt på den mäktiga handelsstaden Jen - och får syn på en man i enkla kläder, med händerna fulla av ringar.

Grym session!!

Mellanspel

“De är allt bra lustiga, östermisslorna.”
Blomsterblad tittade fundersamt på Dunfluff.
“Lustiga?” frågade hon.
“Ja, springa runt i staden och låtsas vara oss, sen komma här och leka med våra barn som ingenting. Kan du tänka dig vilket rabalder det blivit om han försökt nåt sånt med långlingarna? Hujedamig, den talgörten hade aldrig blommat igen.”
Dunfluff satte sig bredvid Blomsterblad där hon satt i fönstret och drömskt tittade mot den stigande solen. Han räckte henne en kopp rykande mintthé.
“De är på väg norrut, ut i öknen,” mumlade hon utan att ta emot koppen.
“Ute på hemliga uppdrag i öknen? Tôcket trams!” sade Dunfluff och skrattade. “Ta ditt thé, käraste.”
Blomsterblad sträckte ut handen, men istället för att ta koppen vidrörde hon sin makes arm och sände in i hans sinne de tankar som hela morgonen snurrat i hennes; suddiga bilder av ett sargat pergamentark med åldrig falisk skrift, och av en man i enkla kläder med händerna fulla av ringar.
Dunfluff satt tyst en lång stund.
“Jag går och säger till vakterna,” sa han till sist. “Om de kommer tillbaka så måste vi veta.”
“Gör det,” sade Blomsterblad och reste sig. Théet lämnade hon att kallna. “Jag måste tala med Bryggmästaren.”

OOoooOOo spännande, vad väntar oss i ökonen egentligen! Hmmm, nästa session efter midsommar??

Session 2 (2018-06-30)

Rhazcom, Talgört och Hamza anländer till Memods ökenläger, ledda av hans brorson Masoud. Där finner de en salig blandning av utlänningar inklusive en bazirk-trukh, ett halvdussin sabriska sjömän och kunskaparen Husfurst Nahrzezian Falsiir från Szaracon Tamatz som studerar de ruiner Memod upptäckt. Han vet mer än han vill berätta, men kockarna byter till sig hans magra kunskaper om ruinerna mot sina egna magra kunskaper om Den Perfekta Steken.
Nästa dag beger de sig på en expedition in i ruinerna. Där finner de en förbluffande ökenstad där solen alltid skiner, dominerad a en enorm tempelstruktur. Endest en annan varelse tycks röra sig i den övergivna staden, men den håller sig precis utom synhåll.
De följer en annalkande vind mot templet. Därinne finner de ett antal handskrifter på ett okänt piktografiskt språk, ett altarrum innehållande ett halvdussin mumifierade djur samt ökenjägaren Salah, i sällskap med besten som jagat dem, hans byracka Ruwa. Knappt har de hälsat på varandra förrän Salah berättar att jakten börjat, och ett djuriskt vrål hörs långt borta i katakomberna…

Session 3 (2018-07-07)

Salah visar på en försvarlig plats och försvinner sedan ut i gångarna. Kockarna tar upp position, och inom kort skåder de fienden.
Hamza dräper den första mumiekatten med ett enda välplacerat skott, men han hör inte när den andra smyger sig på honom. Tack vare sitt eget och sina vänners snabba handlande klarar han sig utan att såras, och mumien nedgörs med en samlad insats.
Rhazcoms kniskarpa matsinne avgör omedelbart att mumieköttet är ätligt. Tyvärr rör det sig inte om köttet till den perfekta steken, men ändå om en nog så aptitlig rökig köttsubstans med stor potential som smakhöjare i grytor och såser.
Med faran över beger de sig vidare. När Talgört skall välja sovplats för kvällen gör han i mörkret misstaget att slå läger utvid ett stup. Detta resulterar båda i att den ena mumien går förlorad samt att Talgört och Hamza lider svåra våndor av stupets iskalla vindar under natten medan Rhazcom förnöjt snarkar bort natten, tryggt i lä bakom sina kamrater.